Ännu en dag igen
Jag vaknar upp med tystnaden
Åh, står där lika vilsen som ett barn
Och som en våg kommer saknaden
Och den sköljer över mig
I samma stund ser jag sanningen
Jag ska leva utan dig

Det är inte regn som faller
Finns inga spår i snön som leder hit
Ett hus bebott av tomhet
Av hjärtat fattas det en bit
Det är inte regn som faller
En kylig vind som söker sig hit in
Får se hur mina tårar
Fryser till is på min kind

Jag minns den morgonen
När vi två gick i sommarregn
Och du sa:
Det här har inget slut
En annan dag och en annan jag
Står vid fönstret och ser ut

Det är inte regn som faller
Finns inga spår i snön som leder hit
Ett hus bebott av tomhet
Av hjärtat fattas det en bit
Det är inte regn som faller
En kylig vind som söker sig hit in
Får se hur mina tårar
Fryser till is på min kind

(Det är inte regn som faller)
(Finns inga spår i snön som leder hit)
(Ett hus bebott av tomhet)
Av hjärtat fattas det en bit
(Det är inte regn som faller)
Här blir det aldrig sommar någonsin
Fast jag hör fåglar sjunga
Vet jag att smärtan, den är min

(Det är inte regn som faller)

Freja, ljuset i mitt liv <3

Foto: Emelie Talvis

Freja rymmer från sandlådan <3

Gungade i stora gungan <3

Busungen min! Mamma älskar dig!

Världens finaste Freja med sin älskade boll.

Foto: Emelie Talvis

Efter en middagslur på 1,5 timmar och lite mellanmål fortsatte leken inomhus. R. byggde torn med de nya klossarna från gudfar och Freja, den lilla terroristen, förstörde det. Hon roade sig även med att äta/lukta på blommor, klappa händerna och posa framför kameran.

Nu sover hon för natten, vilket hon verkligen behövde. Hon var trött när vi åt förut, kletade in hamburgebröd i hela ansiktet. I morgon är det sista babysången, så då måste man ju vara pigg och glad.

Idag bestämde vi oss för att göra ett besök på det dagis som Freja ska börja på i höst. Eller ja, i alla fall på gården. Det blev även sandlådepremiär för Freja med sandlådesakerna som hon fick av sin farmor i födelsedagspresent. Hon verkade gilla det väldigt mycket, och ville inte släppa sin kratta när det var dags att gå hem igen.

Sedan gick vi ner på stan en snabbis och nästan hemma höll Freja på att somna i vagnen. Vi gjorde henne klar så att hon skulle kunna sova middag och la henne i hennes säng, men hon gnällde. Vi gick ut ur rummet (som vi brukar göra) och väntade en stund. Det blev tyst, men jag misstänkte att hon hade satt sig upp. Hon började gnälla lite igen, men blev tyst lika snabbt så jag smög in för att kolla. Då satt Freja upp, men snuttefilten i ett stadigt grepp och sov. Inte ville hon lägga sig ner heller. Det var bara att ta upp henne och låta henne somna i famnen och sen lägga ner henne. Sötungen!

Not. Felstavat är det också ser jag. "sandlånan" istället för "sandlådan". Så tokigt det kan bli!